Mare Purum

Senast uppdaterad:

2013-06-19 15:16:15

Bakgrund

Utsläpp av avloppsvatten till recipienten (Bottniska viken) regleras av myndigheterna och gäller alla tillståndspliktiga verksamheter. Generellt sett sker avloppsvattenrening i flera steg som omfattar såväl mekanisk-, kemisk-, som biologisk rening. Det biologiska (bakteriella) steget, som kan ske under både aeroba och anaeroba förhållande, är det mest problematiska ur processregleringsperspektiv inte minst för att det är levande organismers verksamhet som skall regleras. För att ens ha en möjlighet att driva anläggningen på ett tillnärmelsevis optimalt sätt krävs mätningar av in och utgående flöden, bl.a. för att kunna reglera viktiga parametrar som närsalttillförsel och luftningshastighet och därmed uppnå en stabil och effektiv process.

Anläggningar

Det finns tre typer av anläggningar där avloppsreningen i varierande grad är problematisk och där en förbättring av mätmetodiken skulle ge ett stort ekonomiskt och miljömässigt mervärde. Dessa kan sammanfattas som:

Cellulosaindustrin

De största utmaningarna ligger i att få en bättre styrning av de aeroba reningsprocesserna. Vid vissa anläggningar förekommer även anaerob rötgasproduktion som har sina egna utmaningar. Inflödet av olika typer av material till processerna är varierande och det medför ofta svårigheter i processtyrningen i dessa anläggningar.

Kommunala avlopp och reningsverk

Alla större anläggningar har någon form av biologisk rening och rötgasproduktion. Kommunala verk har generellt sett mindre variationer i inflöde och därmed ofta mindre problem, men ofta renas stora volymer och även en liten förbättring kan ha stor betydelse för totalbelastningen på recipienten

Livsmedelsindustrin

I regionen finns anläggningar som ålagts vattenrening samt även anläggningar för energiproduktion av rötgas.

Ansats

Alla anläggningar har specifika problem, men de har även gemensamma problemställningar. Genom studier på olika nivåer kommer vi att beskriva problemen och utveckla lösningar i form av fungerande prototypinstallationer. Detta görs i tre faser:

Fas 1: Probleminventering

Kartläggning av reningsverkens funktion, nuvarande analysrutiner och anlägg-ningsspecifika egenskaper och problem.

Fas 2: Provinsamling och analys

Insamling av prover för laboratorieanalys med ett antal lämpliga våtkemiska, biologiska och spektroskopiska metoder för att undersöka om det är möjligt att utveckla realtidsmätningar direkt i processen. Uppbyggnad och statistisk test av relevanta modeller som kan ge tillförlitlig information.

Fas 3: Realtidsmätningar

Installation av ett anpassat processinstrument och integration med befintlig dataprogram och databas. Uppföljning av processmätningarna enligt modellerna som tas fram under fas 2. Utgående från dessa resultat utförs specificering, konstruktion och test av apparatprototyper, mätsensorer, mätrutiner och databaser.

Aktivitetsinfo

Aktivitetsnummer: 2013:04
Portföljägare: ProcessIT
Aktivitetstyp: FUI-projekt
Status: Aktivt
Program: ProIT/Scope
Aktivitetsledare: Paul Geladi
Startdatum: 201301
Slutdatum: 201401
 

Dokument